Efter en vilodag var det skönt att komma till gymmet igen i morse. Dock var det mindre skönt att ta 6 minuters fitnessprogram på trappmaskinen. Vet inte vad som hände, men de första minuterna gick såååå tungt att jag tänkte det här kommer inte att gå, jag får avsluta övningen. Men min hjärna säger alltid som Demi Moores rollfigur i filmen G.I Jane; Failure is not an option, så jag använde de sista krafterna för ett sista försök och vips så klev jag över tröskeln. Det kändes mycket bättre och jag kunde slutföra passet:D
Fr o m idag har jag ändrat lite när det gäller muskelgrupperna också. Nu har jag lagt in mage som en muskelgrupp, tidigare har jag ju kört crunches som avslut vid nästan varje pass. Eftersom min träning nu är uppdelad i sju muskelgrupper och jag normalt kör två muskelgrupper varje träning, så kommer det ju bli ett rullande schema. Ska bli kul att testa:)
Så det blev 4 magövningar och 4 ben. Dessutom gjorde jag 3 x 20 ryggresningar på golvet. Jag tror (och hoppas) att det kommer att kännas i morgon både lite här och lite där;)


Den här övningen för sida mage körde jag idag

När jag sedan skulle gå ut med Tina var min första tanke, som jag dessvärre också lydde, att variera promenaderna lite och ta en annan väg. Det kanske inte var så smart att ta vägen längs flygfältet när det stormar och dessutom med iskalla vindar. Som min mormor alltid sa "är huvve dumt får kroppen lida" (huvve = huvudet på norrländska). När jag gick svängen med mina skruttar gick jag från min kampanj "vägra täckbyxor för att det ska vara vår". Både täckbyxorna och mössan fick åka på:(