Efter 14-målet idag blev jag astrött. Höll på att somna i soffan. När jag klev upp var det så illa att valet stod mellan att väcka upp mig med lite kolhydrater och sticka och träna eller att gå och dö på soffan igen. Valet föll på det förstnämnda. Det känns ju ändå bättre att stoppa i sig lite extra kolisar och träna än att inte träna ;)

Passet, armar och mage, gick inte helt otippat tungt men jag genomförde det. En ljuspunkt i tillvaron där på gymmet var när en man som kom och körde på bänken bredvid mig säger; vilket vackert hår du har! Blev hyfsat paff, för mycket har jag hört om mitt hår men aldrig vackert, haha. Fann mig iaf och tackade. För det ska ni veta att om ni får en komplimang ska ni säga tack och inte ursäkta er. Det stärker självkänslan!

 

Blir tidig kväll ikväll då jag och Daniella sticker söderut ganska tidigt för att träffa Fatima, Tendra & Stella. Ska ju hinna med 55 min cardio innan också.